Skolan
3 minuter

Intelligens och prestation i skolan

Poäng på intelligenstest som t ex Högskoleprovet kan förutsäga skolbetyg, inte perfekt men hyfsat bra. 
I en nyligen publicerad meta-analys av Roth, Becker, Romeyke, Schäfer, Domnick & Spinath, 2015) uppskattades sambandet mellan intelligens och skolbetyg till .54. En sannolik förklaring är att hög intelligens betyder att personen ifråga har lättare för logisk problemlösning i jämförelse med dem som ligger på lägre nivåer i denna förmåga, och det i sin tur kan påverka nivån på skolbetyg.

Intelligenstester

I Sverige intelligenstestar vi när vi administrerar Högskoleprovet en gång om året till ca 70 000 personer som vill in på högre utbildning. Vi använder vanligtvis inte begreppet intelligenstest i Sverige idag eftersom det är ett politiskt känsligt begrepp, men inte desto mindre finns det positiva samband mellan ”vanliga” intelligenstest och resultat på högskoleprovet.  

Det test som polisen använder idag (UnIQ) kan betraktas som ett ”vanligt” intelligenstest. UnIQ och Högskoleprovet har ett högt samband (.63). Att sambandet inte är ännu högre beror på Högskoleprovets uppbyggnad med testinnehåll glider mer åt så kallad kristalliserad intelligens (det vill säga verbal och numerisk intelligens) medan UnIQ är uppbyggt mer åt det icke numeriska och verbala hållet, s k flytande intelligens.

Cattell (1963) distinguished between fluid intelligence (Gf) — (broad ability to reason, form concepts, and solve problems using unfamiliar information or novel procedures and crystallised intelligence (Gc) — (the ability to reason using previously learned knowledge or procedures).


Detsamma gäller för det s k Inskrivningsprovet för värnpliktiga, även det är ett intelligenstest. Gustafsson och Carlstedt (2005) har visat att innehållet i Inskrivningsprovet och högskoleprovet skiljer sig ifrån varandra, där Inskrivningsprovet lutar sig mer mot flytande intelligens och högskoleprovet innehåller mer av kristalliserad intelligens.

Samband med prestation

I meta-analysen av Roth et al. (2015) uppskattas det övergripande sambandet, baserat på 240 studier och en undersökningsgrupp på 105 185 personer, mellan Intelligens och skolbetyg till .54. De mixade testen, där både kristalliserad och flytande intelligens ingår, kommer upp i ett ännu högre samband (.60). Detta resultat går att generalisera till svenska förhållande, åtminstone till tiden runt 2014 då Magnus och Christina Wikström i Umeå fann ett samband mellan högskoleprovet och betyg på cirka .45.

Stefan Annell, Magnus Sverke och en av oss (Anders Sjöberg) visade även i en studie 2014 att när man summerar resultat från ett språktest, Högskoleprovet och UnIQ så är sambandet mellan de tre testen och betyg på polishögskolan .43. Med andra ord, hur man presterade på de tre testen kunde förutsäga hur bra polis man bedömdes vara under utbildningen. När vi räknar om detta samband genom att tillämpa samma metod som meta-analysen blir korrelationen exakt densamma som i meta-analysen: .54.

Kom dock ihåg att samband inte säger något om orsak och verkan. Utbildning kan påverka hur bra man är på att klara ett intelligenstest.

En meta-analys av Ritchie & Tucker-Drob (2018) visar att studietid kan påverka resultatet på ett intelligenstest avsevärt. Det finns sannolikt ett samband åt båda hållen, men det spelar mindre roll i urval, där är vi endast intresserade av att förutsäga framgång i kommande studier baserat på ett resultat som kan bedömas innan utbildningen.

Slutsats

Högskoleprovet, UnIQ, språktest, och Inskrivningsprovet är alla exempel på test som ska mäta någon eller flera aspekter av maximal kognitiv förmåga hos en individ, dvs intelligens. Uppbyggnaden av olika test eller testbatterier kan variera i form av olika typer av uppgifter men de allra flesta test har ett positivt samband med skolbetyg, både i Sverige och i andra länder. Det betyder att poäng på ett intelligenstest kan förutsäga skolbetyg, inte perfekt men hyfsat bra.

Referenser

Annell, S., Sjöberg, A., Sverke, M. (2014). Use and Interpretation of Test Scores from Limited Cognitive Test Batteries: How g + Gc Can Equal g. Scandinavian Journal of Psychology, 55(5), 399–408.

Carlstedt, B., & Gustafsson, J. E. (2005). Construct validation ofthe Swedish Scholastic Aptitude Test by means of the Swedish Enlistment Battery. Scandinavian Journal of Psychology, 46(1).

Cattell, R. B. (1963). Theory of fluid and crystallized intelligence: A critical experiment. Journal of Educational Psychology, 54, 1–22.

Roth, B., Becker, N., Romeyke, S., Schäfer, S., Domnick, F., & Spinath, F. M. (2015). Intelligence and school grades: A meta-analysis. Intelligence 53,118–137.

Ritchie, S. J., & Tucker-Drob, E. M. (2018). How Much Does Education Improve Intelligence? A Meta-Analysis. Psychological Science, 29(8), 1358–1369.

Wikström, M., & Wikström, C. (2014). Who benefits from university admissions tests? – A comparison between grades and test scores as selection instruments to higher education. Umeå Economic Studies 874, Umeå University, Department of Economics.

Stay up to date with all of my latest insights and receive an email when I release them!
Thank you! Your submission has been received!
Oops! Something went wrong while submitting the form.