Människans personlighet har alltid intresserat och fascinerat och fortsätter att vara ett ämne för livlig debatt i många olika sammanhang. Allmängiltigheten i personlighetsbegreppets natur, och inte minst uppfattningen om personlighetstestens nytta (eller avsaknad av nytta), är både en tillgång och en utmaning.
Att personlighet har betydelse för våra beteenden och prestationer i arbetslivet har tydligt stöd i forskningen. Likaså att personlighet är stabilt över tid och situationer och att det finns mer och mindre bra sätt att mäta personlighet på. Ett välutvecklat test med sund teoretisk förankring är ett standardiserat, reliabelt och effektivt sätt att mäta personlighet på.
Assessment Engine, som levererar evidensbaserade personbedömningar och beslutsunderlag för arbetsrelaterade syften, fokuserar på den mätbara och dimensionella personligheten. I Assessment Engine baseras bedömningarna av personlighet på den så kallade femfaktormodellen, FFM. Även om de fem personlighetsdragen eller faktorerna (Målmedvetenhet, Sympatiskhet, Känslomässig instabilitet, Öppenhet, Extraversion) är den mest välkända och välanvända nivån så består personligheten av en hierarki med flera nivåer som tillsammans skapar en enorm komplexitet. Beroende på syftet med personlighetsmätningen så kan olika delar och/eller nivåer av denna hierarki vara användbara och relevanta. Figuren nedan ger en översikt över denna hierarkiska modell.
Klicka på bilden för att förstora.
Det är av kritisk betydelse att ta hänsyn till denna komplexitet för att få en bild av individs personlighet. Speciellt när man inte enbart vill beskriva en individ utifrån ett antal personlighetsdrag (värdefullt vid coaching och utveckling) utan utifrån varje individs sammantagna personlighet vill förutsäga lämplighet eller framtida arbetsprestation av olika slag och inom olika roller (värdefullt vid urval). I Assessment Engine tas detta om hand genom våra algoritmer som ständigt uppdateras efter de senaste forskningsrönen.
Helhetsbedömning av personligheten vid urval
Algoritmerna optimerar sammanvägningen av personlighetsdragen till en övergripande lämplighetspoäng, och tar samtidigt hänsyn till deras inbördes dynamik i förhållande till önskat utfall. Detta angreppssätt tillåter personlighetsdragen att kompensera för varandra, till exempel: även om Extraversion är viktigt för prestationen i rollen som säljare så kan en kandidat som fått något lägre resultat på denna skala till viss del kompensera för det genom gynnsamma resultat på andra skalor som också har betydelse för prestation i rollen som säljare.
Det medför också att två kandidater med förhållandevis olika personlighetsprofiler (poäng på de olika faktorerna eller facetterna) kan hamna på samma övergripande lämplighetspoäng. Ur ett personlighetsmässigt perspektiv kan man alltså vara olika men ändå ha samma förutsättningar att prestera på samma nivå. Detta kallas för en kompensatorisk modell och är motsatsen till modeller som bygger på fasta gränsvärden (så kallade cut off).
Den sammantagna bedömningen, som sammanfattas i lämplighetspoängen, rekommenderas som beslutsunderlag. Lämplighetspoängen är således en optimerad sammanställning av en individs sammantagna personlighet satt i relation till ett beteende- eller prestationsområde genom att ta hänsyn till varje individs unika dynamiska sammansättning av personlighetsdrag.
Personlighet och ledarskapsutveckling
I rollen som ledare eller chef påverkar personligheten bland annat kommunikation, beslutsfattande, stresstålighet, konflikthantering och hur man använder den makt och det formella inflytande som ledaren besitter. Personligheten och de beteenden, attityder, tankar och känslor som personligheten driver är därför en central aspekt i arbetet med ledarskapsutveckling.
För att nå hållbara utvecklingsinsatser behöver man dock skilja mellan den biologiskt förankrade personligheten och synliga manifestationer av den. Denna distinktion utgör grunden i den s.k. femfaktorteorin, FFT, som tillsammans med FFM utgör utgångspunkten för processen ”Ledarskapsutveckling” i Assessment Engine.
FFM erbjuder ett ramverk för att strukturera och mäta personlighetsdrag, trait. En individ kan bedömas längs en dimension från låg till hög nivå på varje enskilt trait. Individens nivå på ett trait kallas för central tendens. En individs centrala tendens på ett trait reflekterar den genetiskt predisponerade och biologiskt förankrade nivån på det aktuella personlighetsdraget. Det är denna nivå som individen tenderar att falla tillbaka på, som kräver minst ansträngning och som man känner sig mest bekväm med. Den starka genetiska komponenten i trait och dess biologiska förankring gör att personlighetsdrag är stabila över tid och svåra att förändra, trots medveten ansträngning.
FFT skiljer dock på biologiskt förankrade trait, Grundläggande dispositioner, och så kallade Karaktäristiska anpassningar vilka utgör personlighetens synliga manifestationer genom vanor, beteendemönster, roller, mål och motivation, copingstrategier, attityder, värderingar och relationsstilar. Karaktäristiska anpassningar är föränderliga över tid och kontextberoende. Enligt FFT är det på denna nivå som utveckling kan och behöver ske.
En individ kan således med medveten ansträngning agera med beteenden, tankar och känslor som inte fullt ut är i enlighet med den centrala tendensen på ett trait. Till exempel kan en mer introvert individ, med viss grad av medveten vilja och ansträngning, agera mer extrovert i en viss kontext. Individen föredrar det inte, det faller sig heller inte naturligt och det tar kraft och energi, men det går. Enligt FFT kan en individ alltså utföra beteenden längs hela dimensionen, även om det kostar i både ansträngning och viljekraft.
Det innebär att oavsett vilken personlighetsdisposition t.ex. en ledare har så kan hen vid behov lära in, lära om och träna upp beteenden och andra sätt att agera, tänka och reagera känslomässigt. Det handlar inte om att förändra sin personlighetsdisposition, sina trait, utan om att bli medveten om sin personlighet och vilka beteenden den tenderar att driva, samt att vid behov arbeta med modifikation av beteenden i syfte att bli mer funktionell i den aktuella rollen. På så sätt kan ledarskapet stärkas.
Extrema personlighetsdrag
Intresset för personlighetens ”mörka” sida har länge fascinerat och många försök har gjorts inom arbets- och organisationspsykologin för att hitta ett sätt att närma sig detta ganska känsliga område. Att använda sig av kliniska ansatser som manifesterar eller angränsar till områden som personlighetssyndrom är vanligt men är av flera skäl varken nödvändigt eller försvarbart för användning inom arbetslivets psykologi.
Med utgångspunkt i mätning av normalpersonligheten (P150) levererar Assessment Engine en bedömning av personligheten där kombinationer av personlighetsdrag matchas till domäner av beteenden som kan vara missgynnsamma i arbetsrelaterade sammanhang. Denna bedömningsmetod kallas X-Match.
Från forskning är det väl etablerat att specifika kombinationer av normalpersonligheten, så kallade ”compound traits”, är kraftfulla för att förutsäga specifika beteendeområden. Ett ”compound trait” avser en teoretiskt definierbar och meningsfull egenskap som bildas genom att kombinera flera enskilda egenskaper eller attribut. ”Compound traits” erbjuder på så sätt en mer nyanserad och heltäckande förståelse av en individs personlighet genom att integrera flera olika dimensioner av personligheten. I X-Match utgörs de enskilda delarna av de 30 facetter som ingår i P150 och de ”compound traits” som sätts samman kallas domäner.
Domänerna i X-Match är utvalda eftersom de är specifikt intressanta, relevanta och användbara för att förstå och kartlägga personlighetsbaserade dispositioner som driver beteenden som kan vara problematiska och/eller påverka individens funktionalitet på arbetsplatsen. De elva arbetsrelaterade domänerna är: Distanserad, Oförutsägbar, Undvikande, Misstrogen, Självcentrerad, Överlägsen, Överambitiös, Gränslös, Manipulativ, Excentrisk och Osjälvständig.
Resultaten på X-Match visar i vilken grad en individs specifika kombinationer av normalpersonlighetsdrag (på facettnivå) matchar de olika domänerna. Hög grad av matchning innebär en stor sannolikhet att individen tänker, känner och agerar i enlighet med domänbeskrivningen. Det medför en större sannolikhet för ökad förekomst av beteenden som kan påverka funktionaliteten negativt.
X-Match kan användas i personbedömningar där man önskar kännedom och insikt om personlighetsmässiga dispositioner som kan påverka individens grad av funktionalitet i en specifik roll eller kontext negativt. Det kan således vara användbart både i samband med urval, onboarding, coaching och i utvecklingssammanhang.
.png)
