Begåvning och erfarenhet

Begåvningstestning infördes i det amerikanska militära systemet under första världskriget. De första grupptesterna för urval till olika befattningar genomfördes huvudsakligen med testbatteriet Army Alpha. Metoden för urvalsprocessen via grupptestning utvecklades under andra världskriget av militärpersonal i England och USA. Army Alphas påverkan på dagens militära begåvningstestning är av stor betydelse. En granskning av användningen av begåvningstest inom militära system i sex olika länder visar likheter med den tidiga utvecklingen i USA (Sjöberg & Wolgers, 2014).

Begåvningstestning har länge haft en central roll inom urvalsprocessen, främst tack vare Schmidt och Hunters sammanställning av studier från 1998. Nyligen har en metodologisk diskussion blossat upp mellan forskargrupper gällande trovärdigheten av denna sammanställning (Sackett et al. 2021). Diskussionen har fokuserat på statistiska korrigeringar och mätningen av arbetsprestation som kriterium, dvs svårigheten att mäta arbetsprestation.

I en nyligen publicerad studie (Hambrick et al 2023) användes data från "Projekt A," den amerikanska arméns bidrag till det gemensamma Job Performance Measurement/Enlistment Standards (JPM)-projektet, som sponsrades av det amerikanska försvarsdepartementet (Department of Defense, DoD) mellan 1982 och 1989. Projekt A, inklusive det efterföljande Career Force-projektet, anses vara det största urvals- och klassificeringsprojekt som någonsin genomförts. De inblandade forskarna hade en betydande påverkan på hur kriterier utformades i valideringsstudierna och hur rimliga statistiska korrigeringar genomfördes när effekter uppskattades. Kriterierna användes i projekten inkluderade skriftliga tester av yrkeskunskap, praktiska arbetsprov, olika prestationsskalor samt administrativa data som lovord och rådgivningsuttalanden. 

Studien (Hambrick et al 2023) inkluderade totalt 10 088 personer från samtliga tre amerikanska militärgrenar (Armén, Marinen och Flygvapnet). Urvalsstorleken varierade från 80 till 940 personer, med en median på 216. Cirka 92% av urvalsgruppen hade en gymnasieexamen, medan de återstående 8% inte hade en sådan. Majoriteten av urvalsgruppen var män (81%). Även om de flesta yrken var militära så hade vissa kopplingar till det civila arbetslivet, såsom HR-personal, administrativa specialister och elektriker.

Begåvningen mättes med fyra deltest: aritmetiskt resonemang, matematikkunskap, läsförståelse och ordförståelse. Erfarenhet mättes i antal månader i tjänst (medel 26 månader). Resultaten visade att begåvning och erfarenhet hade positiva samband med arbetsprestation över samtliga undersökta 31 yrken. För yrken med hög fysisk interaktion, som mekaniker, var sambandet mellan begåvning och prestation svagare, medan erfarenheten i tjänst hade en starkare positiv effekt. Detta tyder på att kognitiva resurser är mindre viktiga i yrken med hög fysisk interaktion, och att erfarenhet spelar en större roll där.

Huvudresultatet är att begåvning är en signifikant prediktor för arbetsspecifik prestation, även hos personer med längre erfarenhet i yrket. Begåvningens betydelse minskar alltså inte med tiden i de undersökta yrkena. 

‍En nackdel med studien är att datan är 30 år gammal och fokuserar på militära yrken, vilket kan begränsa dess relevans utanför det militära. Trots det är flera av dessa yrken fortfarande relevanta inom militären, som infanteri, militärpolis och helikoptermekaniker. Studien inkluderade även yrken från civila arbetslivet, som HR-personal, administrativa specialister, polis och medicinsk personal. Till exempel visade 176 personer inom HR en stark koppling mellan begåvning och prestation (r = 0,50), samt mellan tid i yrket och prestation (r = 0,40). Det indikerar att både träningseffekter och begåvning spelar en viktig roll inom denna grupp. Inom militärpolisen hade begåvning en stark koppling till prestation (r = 0,45), medan erfarenhet i tjänsten hade en mindre påverkan (r = 0,08). Det antyder att begåvning är avgörande för arbetsrelaterad prestation inom militärpolisen och eventuellt inom civilpolisen, även om den civila polisen har delvis andra arbetsuppgifter, tex brottsförebyggande åtgärder.

Till skillnad från tidigare studier om kopplingen mellan erfarenhet och prestation (Van Iddekinge, 2019) visar denna studie betydligt starkare samband. En av mina tolkningar är användningen av ett högkvalitativ begåvningstest med flera olika typer av problemlösning och en mycket tydligt definierad måttstock för erfarenhet (antal månader). Sambandet mellan begåvning och prestation är i många yrken avsevärt starkare än resultaten som presenterades av Sackett et al, och i genomsnitt något högre. Detta kan troligen tillskrivas användningen av betydligt bättre prestationskriterier. I denna studie avser arbetsprestation direkt de centrala arbetsuppgifterna som är kopplade till det specifika arbetet. Ytterligare ett intressant resultat är att begåvning hade ett högt positivt samband med erfarenhet (r=.49), vilket betyder att de med en högre begåvning stannade längre i yrket.

När det gäller det praktiska arbetet med att inkludera begåvning och erfarenhet vid urval, speciellt inom militära urval, rekommenderas en viktning av 75% för begåvning och 25% för erfarenhet (definierat som tid i yrket). Detta baseras på de resultat som presenteras i artikeln och har analyserats i "package yhat" i programmeringsspråket R. Analyskoden är tillgänglig om ni kontaktar team@assessmentengine.se

Referenser

Hambrick, D. Z., Burgoyne, A. P., & Oswald, F. L. (2023, October 16). The validity of general cognitive ability predicting job-specific performance is stable across different levels of job experience. Journal of Applied Psychology. Advance online publication. https://dx.doi.org/10.1037/apl0001150 

Sackett, P. R., Zhang, C., Berry, C. M., & Lievens, F. (2022). Revisiting meta-snalytic rstimates of validity in personnel selection: Addressing systematic overcorrection for restriction of range. Journal of Applied Psychology, Vol 107(11), 2040-2068

Sjöberg, A. & Wolgers, G (2014). Begåvningstestning i militärt urval: en jämförelse mellan försvarsmakterna i Sverige, Norge, Danmark, Finland, USA och Storbritannien.

Försvarshögskolan Ledarskapscentrum. ISBN 9789186137335

Van Iddekinge, CH, Arnold, JD, Frieder, RE, Roth, PL. (2019) A meta‐analysis of the criterion‐related validity of prehire work experience. Personnel Psychology. 2019; 1– 28. https://doi.org/10.1111/peps.12335